Ner kastad från toppen
du fick mig att stå på toppen av ett berg
på en perong som jag inte kunde falla från
jag hade hundra livlinor
jag hade en hjälm
och knä skydd
men när du kastade ner mig
gick livlinorna av
en efter en
hjälmen sprack då jag föll ner i marken
och knä skydden flög av i fallet
jag hade inget kvar inget liv
men jag tog mig upp
drog mina händer på bergsväggen
och började klättra
uppåt, längre och länghre upp
det var stenar som rammlade av på vägen
även jag ramlade ner till botten flera gånger
om och om igen
försökte jag komma upp
Jag var nästan högst uppe än en gång och tappade taget
då kände jag en hand
den tog tag i min
och med all styrka drog den upp mig till toppen
den satta på mig en lina av järn
en hjälm av diamant
och kedjade fast mig på toppen
min bästa vän, hade hjälpt mig
hon hade hjälpt mig upp till verkligheten
och från toppen så såg jag botten
kände mig lycklig och glad
för högst där uppe, där står jag!//BB
Kommentarer
Trackback
